Gjestebloggeren:Kristoffer Ekman

Du må kjenne dine styrker som golfspiller. Og lære deg å trene dem opp, sier PGA-pro Kristoffer Ekman.

-em-gjestebloggeren---em--br---kristoffer-ekman

Kristoffer Ekman er medlem i svensk PGA og har jobbet åtte år som instruktør, blant dem fem år i Norge på Grenland GK. Han studerer nå kognitiv neurovitenskap ved Högskolan i Skövde.

Min mest återkommande signaturstyrka är ärlighet. Under de senaste tre åren har den frekvent varit topp fem hos mig. Visserligen brukar ledarskap och vänlighet också ligga i topp men ärlighet sticker oftast ut och det stämmer även bra överrens med min egen upplevelse. Det känns bra att vara medveten om detta och det är alltid lika givande att använda mig av mina styrkor på nya sätt. Alltså givande utifrån den ökningen jag kan se i testerna jag gör för att följa upp min framdrift.

Siffrorna rör sig oftast i rätt riktning och det borde jag kunna tolka som att min styrketräning fungerar. Eller vänta nu, det är väl det här som är styrketräning!? Att man identifierar sina styrkor och sedan tränar dem. Styrke-Träning. Eller!? Rätta mig om jag har fel, men hur styrketränar Du?

Vikitgt att arbeta medvetet
Vilka mina styrkor är eller hur jag väljer att använda dem är egentligen ganska irrelevant men själva principen att känna till sina styrkor och att arbeta medvetet med dem är desto mer värdefull. En stor mängd forskning har gång på gång visat att ovanstående resonemang har betydelse och att de positiva effekterna som följer med detta är mångfasetterade.

Vi mår bättre, blir mer optimistiska, får bättre självförtroende, når våra mål mer effektivt m.m. Styrketräning i sin kanske mest korrekta bemärkelse är alltså kraftfull och meningsfull på sätt som vi sällan förknippar traditionell styrkträning med. Men vad är då egentligen en styrka? Vet vi detta?

24 adjektiv
Jag gör det enkelt. Utifrån studier världen över, inom samtliga kulturer, alla religioner, med hundratusentals människor, och över flera decennier, kan vi presentera 24 adjektiv som beskriver de styrkor vi alla besitter till någon grad. Humor, vänlighet, tapperhet, kreativitet, integritet med mer. Dessa 24 styrkor är alla beskrivningar av olika personlighetsdrag som har gått igenom alla tänkbara vetenskapliga filter för att kunna presenteras som universella.

Samtliga styrkor uppfyller en lång lista av kriterier som bland annat kräver att de ska producera förundran istället för avund och att de ska ha en självklar negativ motsats. I motsättning till en talang kan en styrka inte heller slarvas bort av individen utan den finns alltid med oss i större eller mindre grad.

Okej, stopp stopp. Jag får lugna mig själv lite här tror jag. Det blir mycket information på kort tid. Får nog summera lite för att hålla ihop resonemanget. Ja. Det finns alltså 24 universella styrkor och du har allihop. Om du vet mina styrkor så kan du använda dem på nya sätt och därigenom må bättre och nå dina mål lättare och så vidare. Okej. Hur tar du då reda på hur just din uppsättning av dessa styrkor ser ut? Vilka ligger i topp hos dig?

Felaktiga bedömningar
Det mest logiska svaret på denna fråga är naturligtvis att låta dig få se alla de 24 styrkorna framför dig och att du sedan får placera dem i den ordning du själv tror dig besitta dem. Efter tillräckligt lång tid till resonemang och velande fram och tillbaka bör du ju ha lyckas framställa en bild av din egen sammansättning som kan antas ligga ganska nära verkligheten.

Du borde ju vara den som har bäst koll på dig själv. Att fråga dig och utgå ifrån att du är expert på dig själv bör alltså vara den mest korrekta metoden.
Anmärkningsvärt nog håller inte detta resonemang alls när man testar det.

I studie efter studie, år efter år, har det bevisats att vi inte alls är speciellt framgångsrika när det gäller att bedöma vårt eget beteende. Vi gör felaktiga bedömningar angående vår intelligens, akademiska förmåga, hur vi presterar på jobbet, vårt självförtroende, hur vi kommunicerar, hur vi fullföljer våra samhällsmässiga förpliktelser, vår förmåga att hålla deadlines, hur vi kör bil och hur vi leder en grupp och så vidare. Ironiskt nog är det även bevisat att vi felbedömer hur pass duktiga vi är på att bedöma oss själva.

Det riktigt intressanta med dessa felbedömningar är att de i väldigt stor grad görs i samma riktning, nämligen åt det mer positiva hållet. Vi bedömer oss alltså vara bättre, snabbare, duktigare och så vidare än vad vi i själva verket är och detta gäller även när vi jämför oss med andra. Fenomenet går under benämningen ”Positiv Illusion” eller ”Bättre Än Medel Effekt” och är inom psykologin mycket väl dokumenterad kunskap.

Koppling positiva illusioner och välmående
Vad som möjligtvis kan anses som ännu mer betydelsefullt är att kopplingen mellan dessa positiva illusioner och vårt välmående, både fysiskt och psykiskt, är noga utforskat och resultaten visar även här på starka samband.

Människor som visar en hög grad av positiva illusioner har påvisats ha lägre blodtryck, skatta sitt välmående högre, ha lägre hjärtrytm, uppleva fler positiva känslor, och ha lägre kortisolnivåer, vilket sammantaget tyder på en hälsosammare profil i förhållande till att tackla stress. Enkelt och mycket generellt uttryckt, positiva illusioner får oss att må bättre.

Om man tillåter sig att dyka ännu något djupare ner i detta resonemang och fråga sig om det finns någon grupp människor som har betydligt mer eller mindre positiva illusioner så finns det faktiskt svar att hitta där längst ner på den vetenskapliga botten. Som med de flesta frågeställningar så har givetvis forskare nämligen även tittat på denna.

Genom så kallade meta-analyser där man tittar på samtliga utförda studier inom ett visst område kan skillnader och likheter mellan grupper och individer plockas ut och presenteras. Angående positiva illusioner på en mängd olika bedömningar av eget beteende har en sådan meta-analys kunnat påvisa att idrottare faktiskt skiljer sig anmärkningsvärt mycket från den ”vanliga” befolkningen.

Mer realistisk syn på sig själv
Det som gör att idrottare sticker ut från mängden är att de visar sig ha en betydligt lägre grad av positiva illusioner. Idrottare har alltså en mer realistisk syn på sig själva och sitt beteende och detta är på många sätt ett logiskt resultat. Den kanske främsta anledningen till detta är att direkt feedback och uppföljning av beteendemönster är en naturlig del inom den idrottsliga miljön.

Från tidig ålder blir utövarna upplärda i att medvetet bejaka sitt eget beteende och göra nödvändiga korrigeringar. Detta leder naturligt till att en, i förhållande till andra icke-idrottare, mer realistisk syn på eget beteende erhålls vilket alltså även är vetenskapligt påvisat.

Låt mig summera:
Det finns alltså identifierade karaktärstyrkor som vi har nytta av att känna till. För att känna till dessa så behöver vi utvärdera oss själva. Det är dokumenterat att vi gör bristfälliga bedömningar av oss själva och framförallt att vi gör dessa i en positiv riktning. Desto mer vi vrider upp dessa positiva bedömningar desto bättre mår vi och idrottare har visat sig vara duktiga på att istället hålla nere graden av positiva illusioner.

Frågan som då följer är ganska självklar: Gör detta att idrottare mår sämre? Är det bara positiva följder med att introducera våra barn och ungdomar till idrotten eller kan det i det långa loppet finns risker för att det påverkar deras välbefinnande negativt? Vad betyder allt detta och hur ska vi i så fall förhålla oss till det?

Ytterligare styrkor som hos mig vanligtvis ligger i topp är nyfikenhet och tålamod. Kombinationen av dessa två har jag nu valt att använda för att ta tag i ovanstående resonemang.

I skrivande stund har jag en studie igång som riktar sig till att undersöka hur positiva illusioner yttrar sig hos golfare i förhållande till de 24 styrkorna. Jag samlar även in en stor mängd data gällande både psykiskt och fysiskt välmående hos dessa golfare och min förhoppning är att resultaten utifrån detta projekt på något sätt ska kunna leda oss till en större medvetenhet kring frågorna. I det långa loppet hoppas jag även att detta ska kunna bidra till idrottens utveckling i stort.

För mig är detta styrketräning i sin rätta bemärkelse. Att identifiera sina styrkor och sedan träna dem.

Kommentarer

  • Del Golferen.no på:

  • Mest lest

  • Aktuelle turneringer

    PGA Tour: Zozo Championship @ Sherwood med Viktor Hovland (22. -25. oktober)

    European Tour: Italian Open med  Kristoffer Reitan (22. -25. oktober)

    LET Access Series: Santander Golf Tour Lauro med  Tina Mazarino (20. -22. oktober)

    College: Maridoe Collegiate Invitational Bård Skogen, Markus Braadlie og Carl Didrik M. Fosaas (18. -20. oktober)

    College: Bash in the Boro med Casper Kennedy (19. -20. oktober)

    College: Little Rock Invitational Markus Wilhelmsen (19. -20. oktober)

    College: Callaway Gardens Invite med Caroline Berge og Julie Hovland og Malena Austerslått (19. -21. oktober)

    College: The Ally med Emilie Øverås (19. -21. oktober)

    College: Vanderbilt Legends Collegiate med William Buhl (25. -27. oktober)

  • Golferen på YouTube

  • Golferen.no

    Papaya Media

    Saltboveien 25

    1560 Larkollen

    Redaksjonen

    +47 920 25 820

    tips@golferen.no

    Nyhetsbrev

    Meld deg på Golferen.nos nyhetsbrev
    * Påkrevet

    Ansvarlig redaktør: Jan E. Espelid | Teknisk drift: Sorenso AS | Tips redaksjonen: tips@golferen.no

    Ansvarlig redaktør: Jan E. Espelid | Annonsesalg: Pernille ter Jung Andreassen | Teknisk drift: Sorenso as | Tips redaksjonen: tips@golferen.no

    Golferen.no utgis av Papaya Media, org.nr. 915 995 187. Alt innhold er opphavsrettslig beskyttet 2004–2018 © Papaya Media. Golferen.no redigeres i henhold til Vær Varsom-plakaten og Redaktørplakaten.

    ×